Another milestone for SAFE

Greece has formally signed the EU's SAFE (Security Action for Europe) loan agreement. The Commissioner for Defence and Space, Andrius Kubilius, announced the move on X, calling it "another strong milestone" for SAFE and European security. According to Kubilius, the deal will help Greece strengthen its defence capabilities in the Mediterranean through investments in strategic surveillance, secure communications, and counter-drone technologies.

"Another strong milestone for SAFE and for European security" — Andrius Kubilius, EU Commissioner for Defence and Space.

What is SAFE, and how much is Greece getting?

SAFE was adopted by the EU Council in May 2025 as the bloc's first large-scale joint defence investment programme, worth up to €150 billion in low-cost, long-maturity loans financed through EU bonds and repaid by recipient states. Funding requires common procurement involving at least two participating countries, including Ukraine and EEA-EFTA states.

Greece was among the initial 19 member states that requested SAFE financing, part of a combined request exceeding €127 billion. In January 2026, the Commission approved a "second wave" of funding for eight states — Estonia, Greece, Italy, Latvia, Lithuania, Poland, Slovakia and Finland — entitled to roughly €74 billion combined. Kubilius indicated in May that Greece's own share is close to €800 million.

From financing to production

The signing fits a broader push: 18 of 19 loan agreements have already been sent out, with Kubilius framing the next phase as a shift from a "financial big bang" to a "production big bang" — a 40% joint-procurement target and a proposed fivefold increase, to €131 billion, in EU defence and space spending under the next budget.

The focus on counter-drone technology lines up with Greece's own industrial push: the country recently inaugurated a drone production plant in Malakasa, with Defence Minister Nikos Dendias announcing work has begun on a third, larger facility — positioning Greece as both buyer and producer in the eastern Mediterranean's defence build-up.

Ακόμη ένα ορόσημο για το SAFE

Η Ελλάδα έθεσε επισήμως την υπογραφή της στη συμφωνία SAFE (Security Action for Europe) με την ΕΕ. Την είδηση ανακοίνωσε ο επίτροπος Άμυνας και Διαστήματος, Άντριους Κουμπίλιους, μέσω X, χαρακτηρίζοντάς την «ακόμη ένα ισχυρό ορόσημο» για το πρόγραμμα και την ευρωπαϊκή ασφάλεια. Σύμφωνα με τον Κουμπίλιους, η συμφωνία θα βοηθήσει την Ελλάδα να ενισχύσει τις αμυντικές της δυνατότητες στη Μεσόγειο μέσω επενδύσεων σε στρατηγική επιτήρηση, ασφαλείς επικοινωνίες και τεχνολογίες αντιμετώπισης drones.

«Ακόμη ένα ισχυρό ορόσημο για το SAFE και για την ευρωπαϊκή ασφάλεια» — Άντριους Κουμπίλιους, επίτροπος Άμυνας και Διαστήματος της ΕΕ.

Τι είναι το SAFE και πόσα παίρνει η Ελλάδα

Το SAFE εγκρίθηκε από το Συμβούλιο της ΕΕ τον Μάιο του 2025 ως το πρώτο μεγάλης κλίμακας ευρωπαϊκό πρόγραμμα αμυντικών επενδύσεων, με ύψος έως 150 δισ. ευρώ σε δάνεια χαμηλού κόστους και μακράς διάρκειας, χρηματοδοτούμενα μέσω ομολόγων της ΕΕ και αποπληρωτέα από τα κράτη-μέλη. Βασική προϋπόθεση είναι οι κοινές προμήθειες με τη συμμετοχή τουλάχιστον δύο χωρών, μεταξύ αυτών η Ουκρανία και χώρες του ΕΟΧ-ΕΖΕΣ.

Η Ελλάδα ήταν μέρος του αρχικού κύματος 19 κρατών που ζήτησαν χρηματοδότηση, με συνολικό αίτημα πάνω από 127 δισ. ευρώ. Τον Ιανουάριο του 2026 εγκρίθηκε «δεύτερο κύμα» για οκτώ κράτη-μέλη — Εσθονία, Ελλάδα, Ιταλία, Λετονία, Λιθουανία, Πολωνία, Σλοβακία και Φινλανδία — με συνολικό δικαίωμα περίπου 74 δισ. ευρώ. Ο Κουμπίλιους είχε αναφέρει τον Μάιο ότι το ελληνικό μερίδιο ανέρχεται σε περίπου 800 εκατ. ευρώ.

Από τη χρηματοδότηση στην παραγωγή

Η υπογραφή εντάσσεται σε ευρύτερη διαδικασία: 18 από τις 19 δανειακές συμφωνίες έχουν ήδη αποσταλεί, με τον Κουμπίλιους να μιλά για μετάβαση από το «χρηματοδοτικό big bang» στο «παραγωγικό big bang» — στόχος 40% κοινές προμήθειες και πρόταση πενταπλασιασμού, στα 131 δισ. ευρώ, των κονδυλίων άμυνας-διαστήματος στον επόμενο προϋπολογισμό της ΕΕ.

Η έμφαση στις τεχνολογίες αντι-drone ευθυγραμμίζεται με την εγχώρια στρατηγική: η Ελλάδα προχώρησε πρόσφατα στα εγκαίνια εργοστασίου drones στη Μαλακάσα, με τον υπουργό Εθνικής Άμυνας Νίκο Δένδια να ανακοινώνει την έναρξη εργασιών για τρίτο, μεγαλύτερο εργοστάσιο — τοποθετώντας την Ελλάδα ως αγοραστή αλλά και παραγωγό στην αμυντική ανασυγκρότηση της Ανατολικής Μεσογείου.

Une nouvelle étape pour SAFE

La Grèce a officiellement signé l'accord de prêt SAFE (Security Action for Europe) de l'UE. Le commissaire à la Défense et à l'Espace, Andrius Kubilius, a annoncé la nouvelle sur X, qualifiant cette étape de "nouveau jalon important" pour SAFE et la sécurité européenne. Selon lui, cet accord aidera la Grèce à renforcer ses capacités de défense en Méditerranée grâce à des investissements dans la surveillance stratégique, les communications sécurisées et les technologies anti-drones.

"Un nouveau jalon important pour SAFE et pour la sécurité européenne" — Andrius Kubilius, commissaire européen à la Défense et à l'Espace.

Qu'est-ce que SAFE, et combien la Grèce reçoit-elle ?

SAFE a été adopté par le Conseil de l'UE en mai 2025 comme le premier grand programme d'investissement de défense commun, pouvant atteindre 150 milliards d'euros sous forme de prêts à long terme financés par des obligations de l'UE et remboursés par les États bénéficiaires. Le financement exige des marchés publics communs impliquant au moins deux pays participants, dont l'Ukraine et les pays de l'EEE-AELE.

La Grèce faisait partie des 19 États membres ayant initialement demandé un financement SAFE, pour une demande totale dépassant 127 milliards d'euros. En janvier 2026, la Commission a approuvé une "deuxième vague" de financement pour huit États — Estonie, Grèce, Italie, Lettonie, Lituanie, Pologne, Slovaquie et Finlande — pour un total d'environ 74 milliards d'euros. Selon Kubilius, la part grecque avoisine 800 millions d'euros.

Du financement à la production

Cette signature s'inscrit dans une dynamique plus large : 18 des 19 accords de prêt ont déjà été envoyés, Kubilius évoquant le passage d'un "big bang financier" à un "big bang de production", avec un objectif de 40 % de marchés communs et une proposition visant à quintupler, à 131 milliards d'euros, le budget européen consacré à la défense et à l'espace.

L'accent mis sur les technologies anti-drones rejoint la stratégie industrielle grecque : le pays vient d'inaugurer une usine de production de drones à Malakasa, et le ministre de la Défense Nikos Dendias a annoncé le début des travaux d'une troisième usine, plus grande encore — positionnant la Grèce comme acheteuse et productrice dans la montée en puissance de la défense en Méditerranée orientale.

Endnu en milepæl for SAFE

Grækenland har officielt underskrevet EU's SAFE-låneaftale (Security Action for Europe). Kommissær for forsvar og rummet, Andrius Kubilius, annoncerede nyheden på X og kaldte det "endnu en vigtig milepæl" for SAFE og europæisk sikkerhed. Ifølge Kubilius vil aftalen hjælpe Grækenland med at styrke sine forsvarskapaciteter i Middelhavet gennem investeringer i strategisk overvågning, sikker kommunikation og anti-drone-teknologi.

"Endnu en vigtig milepæl for SAFE og for europæisk sikkerhed" — Andrius Kubilius, EU-kommissær for forsvar og rummet.

Hvad er SAFE, og hvor meget får Grækenland?

SAFE blev vedtaget af EU-Rådet i maj 2025 som EU's første store fælles forsvarsinvesteringsprogram, med op til 150 milliarder euro i billige, langfristede lån finansieret via EU-obligationer og tilbagebetalt af de modtagende lande. Finansieringen kræver fælles indkøb med mindst to deltagende lande, herunder Ukraine og EØS/EFTA-lande.

Grækenland var blandt de oprindelige 19 medlemslande, der søgte SAFE-finansiering, som en del af en samlet ansøgning på over 127 milliarder euro. I januar 2026 godkendte Kommissionen en "anden bølge" af finansiering til otte lande — Estland, Grækenland, Italien, Letland, Litauen, Polen, Slovakiet og Finland — med en samlet ret til omkring 74 milliarder euro. Kubilius oplyste i maj, at Grækenlands andel ligger på cirka 800 millioner euro.

Fra finansiering til produktion

Underskrivelsen er del af en større proces: 18 ud af 19 låneaftaler er allerede udsendt, og Kubilius beskriver det næste skridt som et skifte fra et "finansielt big bang" til et "produktions big bang" — med et mål om 40 % fælles indkøb og et forslag om at femdoble EU's forsvars- og rumbudget til 131 milliarder euro i næste budgetperiode.

Fokus på anti-drone-teknologi passer med Grækenlands egen industrielle satsning: landet har for nylig indviet en dronefabrik i Malakasa, og forsvarsminister Nikos Dendias har meddelt, at arbejdet er begyndt på en tredje, større fabrik — hvilket placerer Grækenland som både køber og producent i den østlige Middelhavsregions forsvarsoprustning.

Ännu en milstolpe för SAFE

Grekland har officiellt undertecknat EU:s SAFE-låneavtal (Security Action for Europe). Försvars- och rymdkommissionär Andrius Kubilius meddelade nyheten på X och kallade det "ännu en viktig milstolpe" för SAFE och europeisk säkerhet. Enligt Kubilius kommer avtalet att hjälpa Grekland att stärka sin försvarsförmåga i Medelhavet genom investeringar i strategisk övervakning, säkra kommunikationer och anti-drönarteknik.

"Ännu en viktig milstolpe för SAFE och för europeisk säkerhet" — Andrius Kubilius, EU-kommissionär för försvar och rymden.

Vad är SAFE, och hur mycket får Grekland?

SAFE antogs av EU-rådet i maj 2025 som EU:s första storskaliga gemensamma försvarsinvesteringsprogram, värt upp till 150 miljarder euro i lågkostnadslån med lång löptid, finansierade via EU-obligationer och återbetalade av mottagarländerna. Finansieringen kräver gemensam upphandling med minst två deltagande länder, inklusive Ukraina och EES/Efta-länder.

Grekland var ett av de ursprungliga 19 medlemsländer som ansökte om SAFE-finansiering, som en del av en sammanlagd ansökan på över 127 miljarder euro. I januari 2026 godkände kommissionen en "andra våg" av finansiering till åtta länder — Estland, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Finland — med en sammanlagd rätt till cirka 74 miljarder euro. Kubilius uppgav i maj att Greklands andel ligger på omkring 800 miljoner euro.

Från finansiering till produktion

Undertecknandet är del av en bredare process: 18 av 19 låneavtal har redan skickats ut, och Kubilius beskriver nästa fas som en övergång från en "finansiell big bang" till en "produktions-big bang" — med ett mål om 40 % gemensam upphandling och ett förslag om att femdubbla EU:s försvars- och rymdbudget till 131 miljarder euro i nästa budgetperiod.

Fokuset på anti-drönarteknik ligger i linje med Greklands egen industriella satsning: landet har nyligen invigt en dronefabrik i Malakasa, och försvarsminister Nikos Dendias har meddelat att arbetet har inletts på en tredje, större fabrik — vilket positionerar Grekland som både köpare och producent i östra Medelhavets försvarsupprustning.